Lista på accessnycklar Startsida Kontakta oss Till sidhuvudet Rädda Barnens webbplats

Upp genom asfalten

Publicerat: 2009-05-07
Therese Eriksson, 21 år. En av grundarna av organisationen Maskrosbarn. Foto: Simon Hoff. Therese Eriksson, 21 år. En av grundarna av organisationen Maskrosbarn. Foto: Simon Hoff.
Therese Eriksson växte upp med en mamma som drack och som var djupt deprimerad. I skolan fanns ingen att prata med, ingen som fattade. På gymnasiet träffade hon Denise som hade en liknande bakgrund. Äntligen någon som lyssnade och begrep! I dag driver de organisationen Maskrosbarn tillsammans, för att ge stöd till barn och unga i liknande situationer.

Om en liten stund ska Therese föreläsa för en stor klass blivande socionomer och kuratorer. Vuxna studenter, alla äldre än henne. Jag undrar om hon är nervös.
– Nej, inte speciellt. Jag har gjort det här så många gånger nu. Men i början var jag det. Det var svårt att stå framför så där många och berätta om sig själv.

När Therese och kompisen Denise Madsen var 17 år startade de organisationen Maskrosbarn som ett projektarbete i skolan. I dag är Therese och Denise 21 och har kontakt med flera ungdomar via mail. Dessutom föreläser de i skolor, för kommuner och socialtjänster. De berättar om sina uppväxter, om växa upp med en förälder som är psykiskt sjuk. I början var det många som trodde att de inte skulle klara det men nu, några år senare, kan de se tillbaka på över 80 genomförda föreläsningar.

Alltid ett glas i handen

Thereses berättelse börjar med ”en alldeles vanlig familj, i ett rött hus med vita knutar” men får snart en annan vändning. En sensommarkväll när hon är elva år berättar pappan att hennes mamma är alkoholist.
– Det var som att bitarna föll på plats. Jag hade fattat att något var konstigt med henne, hon gömde vinflaskor under diskbänken, sluddrade ibland när hon talade och spillde ut vattenglas. Nu fattade jag, men samtidigt kunde jag ju inte alls förstå konsekvenserna. Jag var ju bara elva år.

Thereses mamma hade gått från att vara en supermamma som alltid var igång till att en som inte orkar någonting. Allt oftare hade hon ett vinglas i handen. ”För att koppla av”, som hon brukade säga. Men hon lovade Therese att hon skulle sluta. Och Therese hoppades. Men istället gick mamman ner i en djup depression. Hon sov 20 timmar om dygnet och ibland satt hon bara på golvet och gungade. Andra stunder skrek hon i ren ångest.
– Jag fick en tvångstanke som gjorde att jag var tvungen att gå upp hela tiden när hon sov och kolla om hon andades. Jag kände att det hade varit mitt fel om nåt hände, säger Therese.

Testade själv att dricka

Det är käpptyst i klassrummet nu. Det enda man hör är Thereses röst när hon berättar. Hon har satt sig på kanten av katedern.  Hon berättar vidare om huset där hon bodde med sin sjuka mamma, mormor, som nu hade flyttat in, och sin pappa som hon märkte tyngdes allt mer av mammans sjukdom.
– Pappa brukade skjutsa mig till skolan. En dag när vi precis var framme vid skolan sa han att om inte jag hade funnits så skulle han kört in i en bergvägg. Jag bara grät.

Therese gick nu allt mer sällan i skolan, och hon testade att dricka för första gången.
– De flesta som är unga och börjar dricka testar för att det är kul och spännande. Jag drack för att slippa känna.

För Therese blir skolans kurator räddningen. Och hennes svensklärare, hon var den enda som frågade hur Therese hade det hemma, och det var hon som såg till att kuratorn kom in i bilden. I efterhand är Therese väldigt tacksam för den hjälpen, för kuratorn på högstadiet, och den kurator hon senare träffar på gymnasiet.

Foto på Therese som pratar med Annemi Skerfving som är ansvarig för socionomstudenterna och den som bjudit in Therese att föreläsa den här dagen. Foto: Simon Hoff

Therese pratar med Annemi Skerfving som är ansvarig för socionomstudenterna och den som bjudit in Therese att föreläsa den här dagen. Foto: Simon Hoff

Fick röka i sängen

Mammans sjukdom utvecklades senare i en ny fas. Hon blev manisk. En manisk person pendlar mellan olika humör, ena stunden jätteglad andra stunden oerhört irriterad och sur. Personen får koncentrationssvårigheter och allt som han eller hon gör är extremt och maxat. När Therese fyller 17 bor mamman på en psykiatriavdelning. Pappa kom upp ensam med frukostbrickan. På den låg en piggelin, en Coca-cola och ett paket cigaretter.
– Jag fick röka i sängen på min sjuttonårsdag. Det var pappas sätt att försöka göra allting bra.

I dag har mamman har friskförklarats efter att ha blivit behandlad med elchocker, även om hon inte slutat dricka. Och hon går på lugnade mediciner som tar bort de värsta topparna och dalarna.
– Hon säger själv att hon varken kan skratta eller gråta. Men å andra sidan kunde hon lära sig leva igen. Hon är fortfarande alkoholist. Hon dricker varje dag, men mycket mer kontrollerat. Man kan säga att jag fått 50 procent av min mamma. 

Denise, en riktig kompis

När Therese börjar gymnasiet träffar hon Denise. Det var början på en mycket speciell vänskap. Innan dess hade Therese inte haft någon kompis som hon kunde berätta allt för. Med Denise kunde hon det. Denises mamma var också sjuk, hon har en diagnos som borderline personlighet. Denise hade inte berättat för någon, men för Therese kunde hon berätta allt. Och tvärtom, Therese kunde också berätta allt. 

– Helt plötsligt hade jag någon som kunde säga ”jag vet hur det känns”. Jag kunde ringa till Denise mitt i natten och gråta. Att vi hittade varandra är helt ovärderligt och det är en av anledningarna till att jag mår så bra som jag gör idag. Att hon fanns där för mig, och satt natt efter natt och lyssnade. Och jag kunde lyssna på henne. Jag hade aldrig varit med om det tidigare.

Nominerad till Svenska hjältar

De förstod hur viktigt det är att man har någon att prata med när allt är kaos hemma. Så i trean när det var dags att göra det avslutande projektarbetet kom idén att jobba med just detta. Projektet maskrosbarn föddes, där Therese och Denise försöker ge andra ungdomar stöd genom att lyssna och, inte minst, själva berätta hur det var när de växte upp. De vill bryta tabut att inte prata om psykiska sjukdomar och visa att det faktiskt är mycket vanligare än de flesta tror att växa upp med en förälder som är sjuk.
– Varför jag gör detta? Om jag hade vetat, när jag gick på högstadiet att det fanns fler som hade det som jag då hade jag inte känt mig lika ensam, säger Therese. 

I dagarna blev hon och Denise nominerade till titeln Svenska hjältar för insatserna med Maskrosbarn. Det är ett stort erkännande.
– Jag är ett maskrosbarn. Jag har mått dåligt, men nu mår jag bra. Jag bestämde mig för att inte gå samma väg som mina föräldrar. Men jag tror inte jag har någon speciell styrka som andra barn inte har.


Text & Foto: Simon Hoff

Tipsa Facebook Delicious Kommentera (2)

Tipsa

Kommentarer

  • jobbigt!!

    oj vad jobbigt det måste ha varit för dig. vilken underbar pappa du måste ha haft! när man inte har en sjuk förälder tror jag inte att man förstår. o jag tror inte att barn förstår hur mycket en förälder kan betyda för en, o hur viktigt det är att ha en föstående förälder som alltid finns där! Eran orgination är väldigt bra för barn som har det svårt hemma. du måste vara väldigt glad att du hittade Denise! PUSS O KRAM!

    hanna , 2009-11-01 21:19
  • jobbigt!!

    oj vad jobbigt det måste ha varit för dig. vilken underbar pappa du måste ha haft! när man inte har en sjuk förälder tror jag inte att man förstår. o jag tror inte att barn förstår hur mycket en förälder kan betyda för en, o hur viktigt det är att ha en föstående förälder som alltid finns där! Eran orgination är väldigt bra för barn som har det svårt hemma. du måste vara väldigt glad att du hittade Denise! PUSS O KRAM!

    hanna , 2009-11-01 21:19

Missa inte nya temat på Effekt

Engagemang, av Henrik Söderström
Det nya temat på Effekt handlar om engagemang, om att brinna för något. Du hittar till alla artiklar på temat om du bläddrar under "Välj nummer" uppe till höger på sidan.
^ Läs mer

Clara Lidström: "Livet är kort, oförutsägbart och orättvist"

Det är den 12 September hösten 2008. Jag är i kyrkan med min blivande man och repeterar. Solen lyser genom höga fönster. Det är spänning i luften. I morgon gifter vi oss. Det är den största dagen i mitt liv. Men min mamma ska inte vara med.
^ Läs mer

Effektredaktören: Familjen är överallt

En snabb koll i tv-tablåerna visar att familjen är het. Överallt handlar det om familjer, familjer, familjer.
^ Läs mer

En familj, extra allt

"Familj betyder trygghet för mig. Det är där man får allt sitt stöd och hämtar sin styrka. I alla fall har det varit så för mig. Min familj är en stor gemenskap som är otroligt viktig för mig". Det säger Helena som vuxit upp i familjehem med dubbel uppsättning av både mamma och pappa.
^ Läs mer

Frida Blomgren: Starka, friska storasyster

Jag växte upp i en ganska annorlunda familj. Genom åren har jag ofta funderat på hur mycket familjen har format mig som person. Slutsatsen är att den har påverkat mig på många sätt, på både gott och ont.
^ Läs mer

Mest mamma och pappa i elevernas låtar

Du är så vacker du är så fin, du är min mamma och bara min! Så börjar gruppen Los Diablos låt Mamma. I Malmö finns Rädda Barnens musikprojekt, en IV-utbildning på gymnasiet där eleverna får syssla med musik vid sidan om att plugga in kärnämnena. Efter 16 år är pärmarna med låtexter överfulla, och låtar om mamma och pappa dominerar.
^ Läs mer

Visste du att…

Här är lite statistik kring familjeförhållanden i Sverige.
^ Läs mer

Världens bästa pappa

Om 150 dagar blir Anders Olsen pappa. Kompisarna säger att han förstör sitt liv. Själv vill han bli världen bästa pappa.
^ Läs mer

Hanna Lagerberg: "Min vanliga ovanliga familj"

I ett väldigt tidigt skede i det som kallas sexårs blir vi barn ombedda att rita bilder av våra familjer. Det bästa jag visste redan då var att rita, så jag blev mycket glad över uppgiften.
^ Läs mer

J-son vet var han kommer ifrån

Rapparen J-son har målet klart för sig: han ska bli en stor internationell hiphopartist. Men lika ofta kollar han i backspegeln och minns var han kommer ifrån. 23-årige J-son växte upp i Brasilien med en ensamstående mamma som fick kämpa varje dag för att familjen skulle klara sig.
^ Läs mer

Och så kom Molly

Att bli förälder innebär en stor förändring. Om man dessutom bara är sexton år när man får barn innebär det förstås en jättestor förändring. Lisa Mattison vet. Hon fick dottern Molly i ettan på gymnasiet.
^ Läs mer

Galan Galindo-Sjöberg: Min osvenska svenska familj

Här om dagen frågade en vän; "Galan, är du svensk eller colombiansk?" Efter att ha behövt svara på detta otaliga gånger har det nu blivit tydligt att jag förväntas ta ställning i denna, för mig, mycket komplexa fråga.
^ Läs mer
 

Effektlåten!

  • 2010-03-18 18:03

    rbeffekt: Jag föddes nyss i Argentina. Var skulle du hamna om du fick börja ditt liv på nytt? Testa på http://www.livetslotteri.se

  • 2010-03-18 11:03

    rbeffekt: Du kan utforska ditt nya land genom Flickr, Youtube, Google Maps och Wikipedia och om du engagerar dig i att få... http://bit.ly/8Ym7j9

  • 2010-03-18 10:03

    rbeffekt: Nu lanserar Rädda Barnen webbkampanjen Livets Lotteri, där du får chansen att födas på nytt genom att dra en lott i... http://bit.ly/danfvj

Save the Children