Den här artikeln om trafficking är skriven av Amanda Johansson och Amy Lindquist som går tredje året på samhällsprogrammet i Markaryd. Artikeln är en del av deras projektarbete i skolan. ”Vi tror att ju fler som är medvetna om trafficking också vill vara med och engagera sig för att motarbeta det”, säger de.
Det var en klar vintermorgon och Lydia hade precis anlänt till hamnen i Stockholm, med förväntningar om ett bättre liv. Mannen som tagit kontakt med henne hade lovat ett jobb som städerska på ett hotell och hon såg det som sitt livs chans.
Förväntningarna slogs emellertid snabbt i spillror så snart hon kommit ut i ankomsthallen för då rycktes passet ur hennes händer och hon fördes till en lägenhet på Södermalm där några män väntade på henne. I timmar turades de om att våldta henne. Detta var början på flera månaders utnyttjande där hon tvingades att sälja sin kropp till cirka fem män om dagen. Den sjuttonåriga flickan från Vilnius som på grund av integritetsskydd valts att kallas Lydia, är en av de 1,2 miljoner barn och ungdomar under 18 år som utsätt för trafficking i världen. Varje år.
Rövas bort och blir handelsvara
Trafficking innebär en olaglig handel med människor såväl mellan länder som inom ett land. Årligen utsätts totalt upp emot 4 miljoner människor i världen för trafficking, många av dessa är barn och 85 procent flickor eller kvinnor. Oftast är det den sexuella människohandeln man syftar på och som främst involverar kvinnor och barn. Dessa rövas bort och tvingas sedan att bli en förnedrad handelsvara men en del lockas även av löften om välbetalda jobb i något annat land. Offren för människohandel utsätts främst för sexuellt utnyttjande men används även för flera andra ändamål som exempelvis hushållsarbete och tvångsgifte.
Trafficking är ett växande problem världen över och hundratals barn och kvinnor drabbas dagligen. Människorna fråntas sina pass och hålls ofta inlåsta under hemska förhållanden. På grund av att människor dessutom kan säljas flera gånger, kan de kriminella grupper som organiserar trafficking också tjäna stora summor pengar på denna upprepade handel. FN beräknar att de kriminella grupperna tjänar omkring 7 miljarder dollar per år vilket gör trafficking till världens tredje största organiserade brottslighet, efter narkotika och vapen.
Sverige är både marknad och mellanstation
Efter 1989 blev människohandeln allt vanligare inom Europa. Tidigare hade människor transporterats hit från andra kontinenter men organisatörerna insåg att det helt enkelt blev billigare med en regional handel. Sverige är idag såväl ett destinationsland som transitland. Detta innebär att vissa organisatörer av trafficking har Sverige som marknad medan andra använder Sverige som en mellanstation för de offer som förs vidare till andra länder.
Årligen uppskattas 400-600 kvinnor utsättas för sexuella köp och utnyttjande i Sverige. De flesta av dessa kvinnor kommer från Ryssland eller någon av de Baltiska länderna. Hälften av all trafficking äger rum i Stockholmsområdet men de förekommer även i Malmö, Göteborg och i mindre orter på landsbygden. Ryssland är det största rekryteringslandet för människohandel i världen. Detta beror främst på att kvinnorna i landet fick det sämre efter Sovjetunionens upplösning och man utnyttjar därför deras förhoppningar om en bättre framtid utomlands.
Sverige är ett av de få länder i Europa där köp av sexuella tjänster är olagligt. År 2002 infördes en lag i Sverige som förbjuder handel med människor för sexuella ändamål. Två år senare utvidgades lagen till att omfatta förbud mot all typ av människohandel.
Svårt att upptäcka
Sedan Sverige införde sexköpslagen har omfattningen av trafficking visserligen minskat men den är fortfarande omfattande och det är fortfarande svårt att få organisatörer ställda inför rätta eftersom trafficking är svår att upptäcka. Det är därför viktigt att skärpa de kontrollsystem avseende trafficking som finns mellan länder och då främst kontrollen av transporter eftersom det är där smugglingen av människor har sin akilleshäl och lättast kan upptäckas.
Kopplingen mellan prostitution och trafficking är uppenbar. På grund av att prostitution i ett flertal europeiska länder är laglig ökar efterfrågan av sexuella tjänster vilket i sin tur ger organisatörerna av trafficking en fortsatt marknad.
Slutkommentar
Vi ser det inte som självklart att kriminalisering av sexköp är det enda sättet att bekämpa trafficking men däremot en bevisligen mycket bra metod för att minska den. Om alla länder i EU, i likhet med Sverige införde en sexköpslag är vi helt säkra på att omfattningen av trafficking skulle kunna reduceras avsevärt.
Naturligtvis borde också länder på gemensam internationell basis, exempelvis genom FN, satsa på gemensamt finansierade organisationer med uppgift att leda kampen mot trafficking. Olikt en ideell organisation skulle ett sådant samarbete kunna göra mycket större satsningar och därmed åstadkomma mycket större genomslag. Det är också viktigt att kunskapen om traffickingens fasor förmedlas till människor runt om i världen, inte minst till människor i fattigare länder, som är de mest utsatta.
Slutligen vill vi uppmana alla att vara försiktiga vid exempelvis jobberbjudanden eller resor utomlands. Ha ögonen öppna! Slaveri förekommer även i vår tid, närmare än du tror.
Det är hög tid att vi gör något åt det.

Text: Amanda Johansson och Amy Lindquist
Som källor till artikeln har bland annat använts:
http://www.etnografiska.se/smvk/jsp/polopoly.jsp?d=1697&a=13818
http://www.ne.se/enkel/trafficking
http://www.trafficking.nu/
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=2006/07&bet=Ju227&dok_id=GU02Ju227
http://www.unicef.se/stoppa-exploateringen-av-barn-nu/fakta-om-exploatering-av-barn/handel-med-barn
Tron på en bättre framtid i Europas fattigaste land
Det är vår fösta dag i Moldavien och vi tittar fortfarande storögt omkring oss när vi åker på motorvägen till Varniţa. På motorvägen ligger det skräp och sopor i drivor längs utmed vägkanterna. Vi kommenterar detta för vår guide Slava, som jobbar på den lokala hjälporganisationen Child Rights. Han skrattar och säger "It’s Moldova, nobody cares".
^ Läs mer
Väntliv
– Jag vill vara en liten flicka och inte en vuxen. Jag vill inte laga mat. Jag vill leka med kompisar och ha ett vanligt liv som andra barn. Men man får inte alltid som man vill.
^ Läs mer
Krångliga ord som asyl och sånt
Migrationsverket? Asyl? BUP? Vad pratar de om egentligen? Som hjälp för att förstå texterna på det här temat har vi satt ihop en liten ordlista.
^ Läs mer
Cyril Hellman: Från himmel till helvete
Jag tänker ofta att min son, som har både svenskt och amerikanskt medborgarskap, har världen framför sina fötter. Rörelsefrihet i hela världen.
^ Läs mer
Ola Florin: Värsta vinstlotten
För tio år sedan bodde jag i ett väldigt fattigt land - Nicaragua. Själv hade jag det riktigt bra. Jag var biståndsarbetare. Varje månad kom en lön i dollar.
^ Läs mer
"Ursäkta, är det här Sverige?"
Människor som lever "utan papper", är människor som befinner sig utan tillstånd i ett land. Ofta är de flyktingar som blivit nekade till att stanna i Sverige. Istället för att åka tillbaka väljer de att leva "under jorden; utan id-handlingar och utan rättigheter.
^ Läs mer
Emil Brikha: Hur ser man "oterroristisk" ut?
Iran, landet jag föddes i, står tydligt markerat i mitt pass. Fyra bokstäver som sätter igång rädslor och fördomar om mig. Fyra bokstäver som etsar sig fast i ögonen på USA:s passkontrollanter.
^ Läs mer
Madeleine Romero: Aldrig hemma – aldrig borta
Ungefär 8 000 kr kostar en flygbiljett tur och retur mellan Sverige och Filippinerna. Det kostar lika mycket att resa fram och tillbaka om man börjar i Filippinerna.
^ Läs mer
Zanyar Adami: Gränser
Första gången jag korsade en gräns för att få ett bättre liv var på en åsnas rygg. Året var 1983 och kriget mellan Iran och Irak var i full gång. Jag var två år ung och vi var tvungna att fly över gränsen.
^ Läs mer
Zulmir Becevic: När jag blev flykting
Genom historien har miljontals människor världen över fått veta vad det innebär att vara flykting; att leva i ovisshet och aldrig veta vad morgondagen för med sig. Jag, Zulmir Bečević, är en av dem.
^ Läs mer
Gräns- och passkunskap
Gränsen som separerar ett land från ett annat kan vara både ett hinder och ett skydd. Ett hinder för de som vill förflytta sig utanför landets gränser, men ett skydd för dem som vill hålla andra utanför.
^ Läs mer
I ett nytt land
Ungdomsskådisen Ali Ali vet hur det är att vara ny i Sverige. I det här reportaget åker han tillbaka till platserna som blev hans första stopp i det nya landet.
^ Läs mer
Klarar du att fly? Spela spelet
FN:s flyktingkontor UNHCR har satt ihop ett spel där den som spelar får leva sig in vad det innebär att vara flykting. Det gäller att klara sig - mot alla odds!
^ Läs mer